Nyheter och pressmeddelanden

Marknadskommentar - Höjda virkespriser, stigande tillgångsvärden och begränsad invasionsrisk

Priset på sågtimmer, massaved och energived har stigit kraftigt de senaste månaderna och ett ökat intresse för att äga skog i Östersjöregionen har drivit skogspriserna uppåt. En accelererande omställning till mer förnybart och fortsatt ökat långsiktigt behov av skogsråvara tyder på god prisutveckling för skogsråvara och skogsfastigheter i Baltikum i framtiden, samtidigt som risken för invasion bedöms vara begränsad.


Förändrad virkesbalans

Ryssland är världens största exportör av sågade trävaror och stod 2020 för cirka 25 procent av den globala handeln av sågade barrträvaror. EU har tidigare importerat cirka 10 miljoner kubikmeter sågade trävaror per år från konfliktländerna Ryssland, Belarus och Ukraina, vilket motsvarar cirka 10 procent av den totala konsumtionen. Importförändringarna påverkar virkesbalansen i Europa. Motsvarande importbortfall för Baltikum är uppemot 15 procent av den totala inhemska konsumtionen.

- Europeiskt importbortfall av konfliktvirke förväntas ha en prisdrivande effekt i hela Europa och i synnerhet Östersjöregionen i flera år framöver, säger Per Hedberg, senior rådgivare åt Skogsfond Baltikum och CFO på Virkesbörsen.

 

Höjda priser på skogsråvara

Sommaren 2021 såldes exempelvis barrtimmer i Baltikum vid bilväg för över 100 EUR per kubikmeter, det vill säga höga priser redan då. I april 2022 såldes barrtimmer och björktimmer vid bilväg för i många fall över 140 EUR per kubikmeter. Björkmassaved har betalats över 60 EUR per kubikmeter och energived över 45 EUR per kubikmeter.

- Jag ser en fortsatt accelererande omställning till förnybara material som ska ersätta fossila alternativ och därmed en ökad långsiktig efterfrågan på sågtimmer, massaved och energived. Jag har svårt att se att priserna på skogsråvara strukturellt ska gå tillbaka till det gamla normala. Vi ökar nu våra avverkningar, men vi har inte bråttom. Skogsfond Baltikums strategi är att förvalta skogen långsiktigt och öka tillväxten i första hand genom röjningsarbete och plantering, säger Sture Karlsson styrelseledamot Skogsfond Baltikum och tidigare vd Mellanskog.

 

Ökad konkurrens och stigande priser på skogsfastigheter

Att köpa och äga skog i Lettland och Litauen har de senaste åren blivit alltmer populärt och konkurrensen om skogsfastigheter har ökat. Samtidigt har en betydande andel av de skogsägande privatpersonerna hunnit sälja sina enskilda skogsfastigheter till lokala bolag och långsiktiga svenska skogsägare, varav de tre största IKEA, Södra och SCA numera äger uppemot 300 000 skogshektar i Lettland motsvarande 20 procent av all privatägd skogsmark i landet. Ökad efterfrågan på skogsfastigheter och minskat utbud har enligt interna data från Skogsfond Baltikum gjort att priset per hektar för primärmarknadsskog har stigit med cirka 50 procent på tre år. Skogsfond Baltikum började förvärva skog i Lettland år 2019 och växte kraftigt under år 2020 då större delen av nuvarande innehav förvärvades. Idag äger Skogsfond Baltikum över 7 200 hektar i Lettland och över 600 hektar i Litauen.

- Med kommande planterings- och röjningsprogram ökar vi tillväxten i våra skogar och skapar klimatnytta och aktieägarvärde. Givet den gemensamma Östersjömarknaden för skogsråvara med lönsamma avverkningar och stora skillnader i pris mellan skogsfastigheter i Baltikum och Södra Sverige, i synnerhet för bolagsskogen, så är min bedömning att värdet på skogstillgångarna i Baltikum kommer att fortsätta stiga framöver, säger Carl Olén vd Skogsfond Baltikum.


Begränsad invasionsrisk

Ledningen för Skogsfond Baltikum följer händelseutvecklingen i omvärlden mycket noga. Här en kommentar:

- Jag bedömer risken att Baltikum dras in i krig med Ryssland som näst intill obefintlig. Det har visat sig att Rysslands tekniska såväl som operativa förmåga är väsentligen sämre än tidigare bedömningar. Över en tredjedel av den totala ryska försvarsmakten som är i Ukraina har ett mycket lågt stridsvärde nu efter hårda strider med Ukrainas försvar. Givet hur dåligt det går för Ryssland i deras anfallskrig mot Ukraina är min bedömning att Ryssland saknar kapacitet och förmåga att anfalla Baltikum. Vidare är västs förmåga att förvara sig, tekniskt och organisatoriskt sett, mycket bättre än tidigare bedömningar, säger Anders Bennström styrelseledamot Skogsfond Baltikum och expert inom totalförsvar och krisberedskap på 2Secure.

De tre Baltiska länderna är medlemmar i försvarsalliansen NATO sedan år 2004.

 

Uppdaterad värdering av Skogsfond Baltikums skogstillgångar

Offentliggörande av eget kapital per A-aktie (NAV-kurs) planeras göras direkt efter att AIFM Capitals värderingsfunktion har tagit beslut om värdering av skogstillgångarna fredag 6 maj. För att prenumerera på Skogsfond Baltikums nyheter och pressmeddelanden, anmäl dig här:

https://www.skogsfondbaltikum.se/investor-relations/nyheter-och-pressmeddelanden/


För ytterligare information, kontakta:
Carl Olén, vd, +46 (0)70 3345 102                                                                              
info@skogsfondbaltikum.se
www.skogsfondbaltikum.se

Denna information är sådan information som Skogsfond Baltikum AB (publ) är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades för offentliggörande den 5 maj 2022.

Skogsfond Baltikum AB (publ) investerar i skogstillgångar i Baltikum där priset är väsentligt lägre än i Sverige. Målsättningen är att leverera god riskjusterad avkastning till investerare genom att förvärva, utveckla och i slutändan avyttra en konsoliderad skogsportfölj. Investeringshorisonten är åtta år och bolaget riktar sig till både professionella och icke-professionella investerare. Skogsfond Baltikum A-aktie, SKOG A, är sedan juni 2019 börsnoterad och upptagen för handel på den reglerade marknaden NGM Nordic AIF Sweden.

Håll dig uppdaterad

Anmäl dig för att få våra pressmeddelanden och rapporter direkt till din e-post.